Vi vet att det är Fredag, vi vet att ett vår-regn öser ner över Lunds alla tak och vi vet att det är Våffeldagen. Men det är faktiskt något mer speciellt med denna dagen som jag tror att ni inte känner till. Det är Tranedagen!

Vad är Tranedagen för någonting?
I bilen hit imorse satt vi och lyssnade på P3 som vanligt, då nämnde de att det var ännu en högtid som heter Tranedagen. Den infaller idag den 25e Mars och den firas med att barnen får godis från fågeln Tranan som har lämnat godis efter sig. Godiset ska gömmas och barnen får antingen ledtrådar eller en karta, eller så hänger man upp en strumpa och fyller den med godis. Så idag får vi alla tillfälle att skämma bort alla våra tranor där ute, uppskatta dem extra mycket idag

//ph fr google.com

Tänk er en krämig kladdkaka.. några fluffsiga muffins.. mina berömda chokladbollar.. en fräsch morotskaka... jag måste nog stoppa där innan där händer en olycka söderut. Jag kan fortfarande inte släppa detdär med macaroons'en - frågan är hur man gör när man ska göra när man bakar dem.. jag hittade en blogg där en tjej förklarar från grunden. Och jag säger bara det, den som är en Gud i köket och samtidigt på ett annat ställe är min man. Gärna lite längre än mig, fina ögon.. Hör av dig!

//phs fr weheartit.com

Mina glädjetårar. Min Mia. Allt vi har gjort, allt vi har, allt vi har framför oss. I wanna be all the world to you, en syster som kom ut från ett annat hål. Då menar jag förståss inte gumpen fast det är lätt och tro, min lille skit. Jag är så tacksam att det var just dig jag träffade 1997 med spade i hand och solblekta flätor på varsin sida om ditt alldeles perfekta ansikte med isblåa, runda ögon och ett leende som bjöd in mig till en livslång vänskap. Jag är så tacksam att det var just dig jag mötte i denna gigantiska värld, det är ingenting annat än ödet. Vi slår varandra en signal ibland bara för att säga att vi älskar varandra, på kvällarna finns det ingenting bättre att fortsätta drömma om

Efter en kortis i skolan begav jag mig hem till Mia, och på vägen till stationen fick jag syn på ett litet stånd där det satt en trevlig liten gubbe. Försäljningen såg inte ut att gå så bra, så jag drog nog upp hans förtjänst idag med 150% genom att köpa med mig en liten knippe till Mia. Jag uppskattar dig


//ph by me

Jag pantade i mig en Rekorderlig fläder i hopp om att känna lite sommarfeelings till Solsidan för en knapp timme sedan. Jag knäppte upp den med ett ''pccch'' som sjöng av glädje att få komma ut ur burken, samma glädje som jag fick när jag tänkte på att jag ska träffa flickorna i skolan imorgon. Jag slängde upp fossingarna på soffan och drog täcket över mig. Söndagens lugna kväll ger mig hopp om en underbar vecka framöver samt att jag har börjat nedräkningen tills jag sätter min fot nere i ett varmare och behagligare land. Ge oss fågelkvitter och en oskyldigt blå mars himmel ♥

//ph of me by grandma
Den söta lilla på bilden är faktiskt ingen annan är självaste miss Hey. En 6 årig busig fillur i farmors trädgård en varm sommardag. Solen var faktiskt stark!

If you were a painting
No colours could express
The beauty deep inside you
A rainbow nothing less


//photo by me

Det började den 30 novemver 1994, du har älskat mig ända sedan dagen du såg mig för första gången. Vi gjorde så mycket tillsammans, du var mån om alla människor på jorden och talade aldrig ont om någon. Du var min rumskamrat under 3 resor till USA och det är något jag aldrig vill ha ogjort. De ljumma kvällarna utomlands gick vi och handlade glass som vi båda håller så kärt och jag såg alltid vilken speciell blick du gav mig. Vi skrattade alltid tillsammans och du var som en bästa vän. Är. Vi bakade alltid något chokladigt, jag vet att jag har ärvt min kärlek till choklad från dig haha. Din matlagning, när du gick och vattnade dina orkidéer och när du städade så fint. Du spexade alltid med mig och var så mån om att jag alltid mår bra, och det ska jag garantera dig att jag gör. Du har det bra nu, och du finns i mitt hjärta. Du sitter fint på min axel och jag kan prata med dig ibland, du är en mormor jag aldrig kommer att glömma. Du är mer än en mormor till mig, en bästa vän, en ängel, en förebild, min älskling och så mycket mer. Jag är nöjd med allt vi har haft mormor, och jag vet att du läser dethär. Vi ses igen på stranden i Florida, vänta på mig där. Jag älskar dig av hela mitt hjärta och kommer alltid att göra ♥ /din Fiffi


//photo by me

Nu tar jag mina väskor och åker hem till min fina fru, ikväll står fredagsmys som prio 1. Och ville bara säga att du alltid får mig att må så jäkla bra, du är fin min fru. Störtskön är ditt andranamn

Ta er gärna tid och läs dikten här nere, verkligen verkligen helt underbar.

Her hair was up in a ponytail, her favorite dress tied with a bow
Today was Daddy's Day at school and she couldn't wait to go.
But her mommy tried to tell her, that she probably should stay home.
Why the kids might not understand, if she went to school alone.
But she was not afraid; She knew just what to say.
What to tell her classmates, of why he wasn't there today.
But still her mother worried, for her to face this day alone.
And that was why once again, she tried to keep her daughter home.
But the little girl went to school, eager to tell them all.
About a dad she never sees, a dad who never calls.

There were daddies along the wall in back, for everyone to meet
Children squirming impatently, anxious in their seats.
One by one the teacher called, each student from the class.
To introduce their daddy, as seconds slowly passed.
At last the teacher called her name, every child turned to stare.
Each of them was searching, for a man who wasn't there.
"Where's her daddy at?" she heard a boy call out.
"She probably doesn't have one" another student dared to shout.
And from somewhere near the back, she heard a daddy say,
"Looks like another deadbeat dad, too busy to waste his day."

The words did not offened her, as she smiled up at her mom.
And looked back at her teacher, who told her to go on.
And with hands behind her back, slowly she began to speak.
And out from the mouth of a child, came words incredibly unique.
"My daddy couldn't be here, because he lives so far away.
But I know he wishes he could be, since this is such a special day.
And though you cannot meet him, I wanted you to know.
All about my daddy, and how much he loves me so.
He loved to tell me stories, he taught me to ride my bike.
He surprised me with pink roses, and taught me to fly a kite.
We used to share fudge sundaes, and ice cream in a cone.
And though you cannot see him, I'm not standing here alone.
Cause my daddy's always with me, even though we are apart.
I know because he told me, he'll forever be in my heart."

With that, her little hand reached up, and lay across her chest.
Feeling her own heartbeat, beneath her favorite dress.
And from somewhere in the crowd of dads, her mother stood in tears.
Proudly watching her daughter, who was wise beyond her years.
For she stood up for the love, of a man not in her life.
Doing what was best for her, doing what was right.
And when she dropped her hand back down,
staring straight into the crowd. she finished with a voice so soft,
But its message clear and loud.

"I love my daddy very much, he's my shining star.
And if he could he'd be here, but heaven's just too far.
You see he was a fireman and died just this past year.
When airplanes hit the towers, and taught Americans to fear.
But sometimes when I close my eyes, it's like he never went away."

And then she closes her eyes, and saw him there that day.
And to her mother's amazement, she witnessed with surprise.
A room full of daddies and children, all starting to close their eyes.
Who knows what they say before them, who knows what they felt inside.
Perhaps for merely a second, they saw him at her side.

"I know you're with me Daddy." to the silence she called out.
And what happened next made believers, of those once filled with doubt.
Not one in that room could explain it, for each of their eyes had been closed.
But there on the desk beside her, was a fragrant long-stemmed pink rose.
And a child was blessed, if only for a moment, by the love of her shining bright star.
And given the gift of believing, that heaven is never too far 

/ rebeccaa

En av två studiedagar avklarade denna veckan, det doftar lugn och ro. Jag har haft Meryl Steep -tema och kört igång tre härliga filmer och bara legat uppkrupen i soffan och druckit smoothies som jag kämpat mig upp för att göra. Visst ni att Det tar 22 dagar för en människa att komma in i en vana?

Vill man t.ex. komma igång med träning osv ska man ge det åtminstone 22 dagar. Men som jag hade det idag på gymmet hade jag lika mycket motivation som en blomkruka och lurarna hade jag förlagt på hemmaplan. Det är mycket roligare att njuta av texten till California Girls med Katy Perry än att vara tvungen att vila ögonen på en gammal tungviktare med sött brösthår och ett läte som får vartenda älg att inte tveka. Well well, har ni några vanor, puddingar?


//me by me

Allt hon säger låter så genomtänkt och perfekt, hon är alltid klok och kommer med intressanta åsikter och råd till oss. Hon har ett utseende som inte ens en tjej skulle banga för och hon är så naturligt vacker från strå till tå. Hon får oss alla att känna oss speciella och är alltid så mån om hur vi andra mår. Hon är smart nog att aldrig krångla till det för sig i olika situationer och hon är alltid  välklädd med säsongens nyaste godingar och hon är vältränad och frisk. Hon har toppbetyg i skolan och ligger bra till i alla ämnen samt att hon har alltid tid till att träna regelbundet samt träffa vännerna i veckorna. Hennes privata kalender är alltid fullspeckad med massa spännande händelser samt resor och hennes pojkvän är Gud. Deras relation är alltid på rosa fluffiga moln och doftar viol även om någon av dem släpper en fis. Hon har en fin utbildning och hon är ytterst framgångsfull..


//photo fr weheartit.com
 
..frågan är då, vem är hon ?
Vi tjejer måste sluta ha så stora krav på oss själva och ställa så stor press, vi räcker alldelles utmärkt precis som vi är. Vi har alla olika egenskaper och det är därför det finns andra härliga människor runtomkring oss, vi är menade att kompletera varandra!

Man ska inte ångra saker, man ska gråta över sådant man aldrig gjorde. Det är mänskligt att man gör utspårade grejer ibland, och vad gör egentligen det. Man ska aldrig ångra saker, men man ska göra rätt för sig och ställa saker till rätta. Ibland gör man förhastade saker som saknar eftertanke, men bara man inser det och skänker en extra tanke och lägger det på minnet, att inte göra samma misstag igen. Har man gjort något mot en annan människa ska man be om förlåtelse, även om den andra personen godtar den eller inte. På detta sättet visar du att du respekterar henne/honom och framför allt hur mogen man är. Förlåt, förlåt Felicia

//me by me

För det första, jag spricker snart av hur mycket jag vill skriva till er. Igår slog vi klackarna i takat ute i de Skånska skogarna, närmare sagt N. Rörum. Det blev en extremt lyckad kväll igår då Rebecca Hägneryd, Josefin Johansson och Sara Madsen var värdinnor och fixade ihop ett storslaget partaj. Fick även träffa massa nya härliga människor och självklart röja med de gamel gode. Idag vaknade jag hemma i min sköna säng, Alle min ängel hämtade mig ute på vischan inatt. Min lördag har framför allt varit SOLIG och lugn, vandrade en runda med lillasyster ner till bryggan i förmiddags och gick på isen en sista gång. Nu välkomnar jag våren helhjärtat, vilken jag har väntat på sen oktober månad... WELCOME, give us flowers and love


// photo by me

// Fight Club, Marla Singer