Åh, hjärtligt välkommen hem till mig liksom

Hej läckerbitar!! Iphone hade alldeles riktigt när det gällde vädret idag, 17 grader och fett mycket vårkänslor. Skoldagen slank förbi ganska snabbt efter en sovmorgon, golflektion på Värpinge Gk i Lund och det bästa till sist givetvis, mattelektion. Jag är så inspirationslös när det gäller andragradsekvationer och nationellaprovsförberedelser för tillfället, men tanken av att det är slut om några veckor är ungefär som första tuggan av en nygräddad After Eight kladdkaka med vaniljglass och små, söta Svenska jordgubbar.

Men på ta om inspiration, hade jag fått bestämma hade jag satt mina inredningsklor i denna lägenheten ovan. NU. Ljusa färger i en helt underbar kombination med guld, grått och svart. Där hade jag utan problem kunnat dansa naken varje lördagsmorgon iklädd endast matchande under och förbereda brunchkalas med vännerna. Ställa till med världens bullbak var och varannan söndag och ha pyjamasparty varje kväll. Tänk om. Sitta i ett öppet fönster och lära mig spela munspel i sommardofterna utifrån gatan. Jag älskar att vara 17, det känns som att detta är åldern när saker (drömmar) börjar bli verklighet. Att kunna dra ihop ett fett fint gäng tjejer och dra till Magaluf i två veckor till exempel, och för att teasa lite, om 75 dagar 6 timmar och 52 minuter sitter jag på planet mot en fett fin tid tillsammans med brudarna. AMEN ÅH ♥ can't waiiit

_Today snapshots

Idag har jag inte lämnat huset bortsett från imorse då jag tassade ut till brevlådan för att plocka in tidningen. Regnet nöjer jag mig med att njuta av inifrån, iklädd mina allra mjukaste shorts. Som tidigare nämnt av kloka Karlsson på taket så finns det ingen finare medicin än godis, and my moma always said life is like a box of chocolate. Åh, jag som är så svag för choklad. Varvade liggande soffhäng med sittande, modemagasin och avancerad kaffelatte. Blev nämligen vän med vår espressomaskin som tydligen har inbyggd skummaskin. Som ångspinner mjölken, liksom. Haha. Ha en gosig kväll allihop, imorgon då jäklar i det blir jag mamma! Köss

Det finns en drivkraft inom mig som alltid får framtiden att se så ljus ut. Jag vet nämligen hur underbart det är att vara lycklig upp över öronen, och jag vet även att det finns bucklor i vägen av tre anledningar – 1. utmaningar, vad hade livet varit utan alla dessa på-provsättningar? Det är bucklorna som du kan tacka för ditt skinn på näsan. 2. Without any scars, we would had have nothing. Visst, kanske hoppar vi aldrig jämfota över alla backar och landar mjukt, men vad i hela Tjofidens namn vore vi utan några knackiga berättelser att kunna jämföra de underbara stunderna med? Sådana som vi berättar för våra bästaste kompisar, jag slår dessutom vad med er om att de instämmer och känt likadant någon gång. Puss. 3. Världen, livet blir vackrare när man tillåter sig själv att må dåligt. Ey va? Jo men det är såhär, jag brukar säga att 'har man känt botten kan man förstå toppen.' Jag har en teori om att en liten dos av bad-mood gör susen då och då, det skall kännas bra att må käss sometimes. Du har inte en diagnos bara för att du inte alltid känner dig superpepp på att skratta åt pappas larviga skämt. Nu var det ett dåligt exempel eftersom han alltid är så gullig när han drar sina små ordvitsar. Men du är jo bare manniska (med reinkött mellan tennerna), som jag och mina polare alltid skyllde på när vi vurpade i skidbacken i Vemdalen. Så, grabba nu tag i en älskling och klicka igång Arn vol 1 och 2! Garanterade tårar för dig som verkligen inte har något att hänga läpp för... men Arn Magnusson är trolovad till mig, och det vet Cecilia mycket väl om. Puss mina änglar, hoppas att ni har en mysig torsdagkväll!

09.32 _couple of weeks ago
Gullefrulle med världens bästa storebror, nybakat bröd och trötta ögon efter en grym danskväll

Gick förbi min gamla skola där starka barnsben spelade schysst fotboll och lät alla vara med. Gick längst vägen som jag gått alla skolavslutningar i fåglarnas kvitter. Skuggan av min avbild på gatan i kvällssolen såg så lång och stark ut där jag gick tidigare idag. Min siluett hade en hög svans på huvudet som guppade i takt med min söndriga basket-bag på ryggen. Gatan som jag sprungit längst, trillat på, gråtit och skrattat vid, mest skrattat såklart. Varma majvind som luktade precis, och känndes, exakt som när jag var liten. De typiskt svenska medelklassbyggnaderna målas om i nya moderna färger men vad ingen vet om är att våra minnen sitter i väggarna. För evigt inristade i kvarterets röda tegelbyggnader. Solen såg oss, vägen kände oss och vinden kramade oss ömt, och tiden har saknat oss. Hit kommer jag snart igen, hur kunde jag glömma åren som byggde mina ben så långa och min själ så stark? Tack för den tiden tjejen, du rockar

Det känns som jag behövde träffa henne igen och inse hur unik hon är.
Att gå på gymnasiet utan henne ställde frågor på vem jag är och vad jag egentligen sysslar med. Nu ska jag fortsätta att rocka världen, följa mina drömmar och detta med Fiffi i mitt ♥

NI KOMMER ALDRIG ATT TRO ERA ÖGON! (ni läser ju detta fniss.)

Idag har jag haft en riktigt slapp fredag vilket ledde till en hel del slösurfande och låtupptäckter. Efter några få hundra klick hamnade jag på några mysiga matbloggar, och om inte tala om bakbloggar! Legenden lyder att jag alltid varit ett chokladmonster och jag föddes brun och med pärlsocker i håret... men jag har aldrig provat att baka 'nyttiga' chokladbollar. Eller well, sockret och smöret bara hör till. I vintras provade jag på att göra vita, men detta himmelska müsli-receptet tog verkligen mina smaklökar till.... receptet hittar ni här, ni får helt enkelt baka dem och upptäcka vart era smaklökar tar vägen. Magiskt ja