Idag bär jag en rätt preppo skjorta från Forever21 för att fira frejdej!

 

Anledning nr 2 till varför det är gött att blogga: Att tankar blir bekräftade. Jag är iaf en person som tänker jämt, på bra saker, på kluriga ting, knassiga och trassliga saker i vardagen och ibland trillar det in några hjärnspöken i skallen också - och då är det bara så skönt att skriva. För när inlägget är klärt och publicerat är det sjukt lättande att veta att det finns där på bloggen, och att det är en tanke som existerar. Att titta tillbaka på, låta någon av er känna igen er i mina bokstäver eller att det bara finns där. Det är gött det.

 

SÅ! Idag har jag varit i Malmö och lämnat tillbaka en kappa på Zara som var fin, men fasiken vilken mycket fräsigare jacka jag hittade på Vero Moda för samma peng med bättre material + med FICKOR. Dämn så frustrerande det är att inte ha några fickor att värma tassarna i. OCH NU! Är jag hemma igen och fan, detdär kändes konstigt att skriva. För detta huset kommer inte att vara mitt länge till, det är nämligen så att ett nytt kapitel i mitt liv håller på att skrivas mitt framför fötterna. Rubriken sjunger Håkan Hellström och lyder Känn ingen Sorg För Mig Göteborg. Jag tror att Göteborg och jag kommer att komma överens rätt bra, det är ett stort steg men fyfyfy så spännande. Det finns en hållhake dessvärre för jag tillhör nämligen en kille här i Skåne. Vi har älskat varandra så länge, att vi vet att det krävs satan i gatan mycket för att hålla isär oss. Jag älskar honom och allt vad han är, vad han gör och vad han säger. Han är min.

 

Är ni sugna på att följa mig på något annat sätt är ni välkomna att trilla in här, mitt estetiska alterego har vuxit fram genom Redlightselfie där jag samlar mina verk och kick-ass snygga bilder som jag inspireras av. Jag har tänkt och rivit av mig håret på senaste tiden i funderingar om vad just jag kommer att syssla med i framtiden, vad mitt yrke kommer att vara, och jag bara vet här inom mig att om jag inte får göra någonting kreativt dör jag. Men samtidigt, ett spöke viskade att om jag väljer jag att bli fotograf och uppfylla min dröm, så kanske jag tröttnar. Jag kanske sliter ut min fina kreativitet genom att jämt behöva krysta fram den. Fast för att sprida lite ljus så ska jag berätta att jag har en teori om just detta, och den lyder så mycket som såhär: Syrkor. Att välja 'karriär' kanske hänger på att jag har lärt känna migsjälv och vad jag är bra på, min dröm behöver ju inte vara yrkesrelaterad. Fast samtidigt har jag ju en dröm om att hitta ett jobb som lär mig någonting, utvecklar mig, ger mig chansen att skina, och som jag finner inspirerande. Hahha, men du? Vi håller kontakten, och jag lovar att uppdatera er när jag rett ut i detta underlandet. PUSS!

Ja jösses vad det känns skumt och knäppt och ändå, så fantastiskt skönt att inte dokumentera varje dag för en stund. Fast att min störda journalist inom mig saknar stunden på kvällen då jag bara skrev precis vad som har snurrat runt bland molnen de senaste 24 timmarna. Under gymnasietiden var det väldigt viktigt för mig att bearbeta saker genom att skriva och plocka ut några bra bilder, men jag antar att jag har lärt känna migsjälv mer efter studenten. Eftersom det är jag som skriver veckoschemat, med eller utan sovmornar och hålor. Det känns läskigt, läskigt bra. In and out och överallt, vi hörs snart igen mina små frön.

 

BTW; FATTAR NI, JAG FLYTTAR SNART TILL GÖTEBORG! Och ps2, den 10 oktober åker jag till Filippinerna i 5 veckor för att träffa min saknade storebror Allis, men också för att lära mig hur det går till att driva bussiness utomlands. PLUS, att, finast av allt, plåta profilbilder av snickeriet som ska användas till vår nya katalog här i Sverige. Och ps3, puss på era små höstliga munnar!