Wohohow håll i hatten för där exploderade intressemätaren. Min lördagsmorgon är inte särskillt revolutionerande men snarare dunderskön, precis som jag vill ha den. Igår var det en fredag i septembervindarnas tecken, tacka vet jag en underbar polare som fångade mig i Malmö för vår legendariska Espressohousestund, älskade Rebecka. Jag gillar hösten, när det börjar bli ett behov med mysiga chillkvällar och att kunna klä sig i tuffa boots och hatt. Jag tror faktiskt att de flesta gillar hösten, i smyg. För en äggmacka i sängen när regnet slår mot gatan och Tracy Chapman sjunger denna säger tackar nog ingen nej-aldrig-i-livet till. Nu saknar jag min storebror som åkte till Filippinerna för två dagar sedan, så mycket att jag ligger nerkrupen under hans täcke och äter en äggmacka.