BONAPETIT//Grönsallad med päron, stekt hallumiost, bacon, grillad kyckling

Jag har så mycket fint att berätta om denna dagen verkligen, Lunds våriga (soliga!) utsikt från en våning mitt i stan och en väldans söt tant på centralen. Men ikväll är Lambi mjuk mot mina våta kinder och pappa kom precis hem med jordgubbar. Denna dagen var definitvit inte upplagd för tårar, men sedan när har man kunnat styra sånna? Jag har fått ett dussin fina kommentarer från er läsare angående min käraste, min pojkvän. Vår första kväll tillsammans var magisk, under valborgs (2011) stjärnor och till Lommas sköna strand under oss. Tio månader sedan idag på ett ungefär, tio fantastiska, lyckliga, tårfyllda, gosiga och kärleksfulla månader. Både han och jag har inte haft någon långvarig relation tidigare, och detta är bara ena v hundra olika saker som korsar våra vägar. Vi har aldrig bråkat med varandra, vi har skrattat och pussats, sådär ovanför molnen. Jag vågar inte ens tänka på hur många Ben&Jerry burkar vi delat, under ett varmt täcke. Hur många gånger vi har tittat på varandra och bara sagt ''kom här med dig!'' och sedan bara med ren lycka gjort enligt beordran.

Hur mycket jag än skulle vilja avsluta detta inlägget med en såndär WAOW perfection knorr som att vi lever lyckliga i alla våra dagar tillsammans... så måste jag tyvärr berätta att jag stänger Josefins-sagobok för denna gången. Jag vet att vi kommer leva lyckliga för dubble-WAOW vilka underbara människor vi är, och shet vad roligt vi har haft det tillsammans. PUSS i alla dar, höres imorgon gullefjun ♥