''Jag är bara ett barn!'' protesterade min lilla sexåring. Min lillasyster beårdrar mig att göra Oboy till henne, sätta på en överraskningsfilm (jag får absolut inte välja fel!), servera nutella-mackor på silverfat och klia henne på ryggen och borsta hennes hår. Till hennes försvar utbrister hon ''jag är bara ett barn'' medans andra barn skriker ''kan själv!''. Jag börjar frukta att den lilla tösabiten är lika lat som sin syster. Ja att vakna upp i panik och tro att man har försovit sig till skolan, men efter fem minuter när man tagit sitt förnuft till fånga och rullat upp gardinen och inser att det är lov och att fåglarna skrattar åt mig i form av vacker fågelsång. Himlen är vackert blå, så underbar att titta på. Jag är ung fri och lycklig

//me by me